Jag väntar. Även om vi inte är ihop är det nåt som fortfarande binder oss samman. En osynlig tråd spunnen ur din oförmåga att veta. Älskar du mig eller inte? Det är ju vad du ska ta reda på har du sagt. Hjärnan säger att kanske du aldrig riktigt älskat mig men hjärtat hoppas, åh vad det hoppas. Jag behöver antagligen höra det. Höra dig säga att du inte älskar mig för att verkligen fatta. Mitt hjärta slår dubbelslag bara vid tanken och magen knyter sig. Undrar hur länge det dröjer. Kommer du ringa? Skicka ett sms? Visa ditt beslut genom att plocka bort mig från hemsidan? Så länge det är tyst lever hoppet. Det lilla, lilla som finns kvar. Hoppet som vägrar överge mig. Önsketänkandet att du ska känna i ditt hjärta att du inte kan leva utan mig. Tyvärr säger förnuftet att det är precis vad du kan. Leva utan mig. Och att du just nu börjat. Ett liv utan mig.