Jag vet inte hur jag ska orka detta. Du ockuperar mina tankar hela tiden. Var jag än går eller befinner mig tittar jag efter dig. I bilen på väg ut ur stan, på torget, utanför bankomaten. Jag går sönder vid tanken på dig med någon annan. Att du någon gång kommer le mot någon annan som du gjorde mot mig i början. Jag har aldrig känt mig så sviken. Vem är du? Var tog han som sa att jag var hans livs kärlek vägen? Var är den Johan som sa att han älskade mig? Fanns du aldrig? Har allting bara varit en enda utdragen dröm från min sida? En dröm jag så innerligt ville skulle vara sann men som visade sig vara en mardröm. Och jag vill vakna upp nu. Snälla låt mig vakna. Låt mig sluta älska dig för jag orkar inte detta.

Jag vet inte hur jag ska klara av att detta. Ett liv utan dig. Ett liv där jag inte är kvinnan i ditt liv utan istället kvinnan det inte kändes rätt med.