20120625-133127.jpg

Vaknade klockan 10 på midsommardagen av att du messade. Mitt dumma jävla jag trodde ditt mess kanske var ett kontaktsökande. Du vet ju att jag inte vill ha den där champagnen, jag har bett dig ge bort den. Så jag trodde din plötsliga vilja att absolut (och klockan 10 på midsommardagsmorgonen) vilja ge den till mig var ett sätt från din sida att få träffa mig. Såklart jag hade fel. Jag är ju en idiot med ett hora till hjärta. Du ville inte ses. Du ville döva ditt samvete efter att jag påtalat det dåliga i att du inte hört av dig. That´s was it. Du ville inte ses. Misstänker att jag idag när jag kommer hem från jobbet har champagne stående på min trappa. Mitt dumma jävla jag som inte slutar hoppas.

Du vill såklart inte ses. Du rensar ut det sista nu i ditt hem som påminner om mig. Du vaknade väl på midsommardagsmorgonen och bestämde dig för att det är färdigsörjt över mig nu. Nu ska du gå vidare. Antagligen är det väl därför du poppat upp på Facebook igen. Fortfarande med mig som vän. Fortfarande taggad på mina bilder. Bilder från vårt förhållande. Pussar som aldrig kommer ske igen.

Ikväll när jag kommer hem tar jag bort dig.